Jag sitter på jobbet fortfarande, arbetet har i Singapore går mot sitt slut för mig. Idag har det har vart tung åska och regn hela dagen. Förlusten mot Spanien inverkade nog mer på psyket än vad jag först var medveten om. En del av den gränslösa entusiasmen avtog och ersattes av en insikt att fotbollens eufori lätt kan förbytas i nedstämdhet och vardags realism. Finns det något dystrare än en fotbollsupporter, uppsminkad med utstyrsel, som sitter med tom blick efter en förlust. Eller en kampsång om guld och framgång, vem lyssnar på den efter ett nederlag.
Dagens match är en måste vinna match for vårt landslag. En nödvändig och förväntad transport till det egentliga resmålet. Att inte komma till slutspelet är som en planerad sommarresa till Ramsvik som slutar med ett motorstop i Torp. På sa satt sätt är kvällens match annorlunda från de andra matcherna därför att det inte handlar om att övervinna odds, det är en match av karaktären "allt att förlora". Den svenska lagmaskinen måste hålla ända fram. Om vi går vidare ikväll väntar Holland då har vi "allt att vinna". Men just denna enda match känns som vi har "allt att förlora".
Jag har tidigare mästerskap vart överdrivet kaxig i mina förväntningar på landslaget men i år har det förbytts i en närmast vidskeplig skepsis. Det märkliga är att jag trots det förväntar mig minst slutspel. OM vi går vidare efter dagen match kommer Holland att ställa till ett helvete for oss. Trots det förvantar jag mig minst semifinal. Jag vill inte uppleva ännu en hedersam hemskickelse efter kvarten. Snälla Lagerback överträffa statistiken i år. Om vi når dit är jag nöjd. Vid semi upphör mina förväntningar och allt utöver det ar en mirakulös bonus. Så gode G-d om du är interventionist i världsliga saker, ge oss en seger ikväll.
Wednesday, June 18, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
AMEN!
Post a Comment